rosaguld

Sicken fest! Nu har jag verkligen inte tid och blogga....De e ju fesssstivaul!!!!!!!!!!

Ska ta mig i kragen någon dag och skriva om tankar och annat som hänt på sistone....

Dagarna är fulla det vill jag lova.....

Hoppas att ni har haft en fin sommar mina (rosa)guld-vänner...

Natti natti....

Mina blå är fortfarande öppna och klockan är åtta!!!! Det är ju rena rama festen!!!!!

Ser också ljuset i tunneln då jag idag öppnade min kalender och upptäckte att på Torsdag redan börjar min strål-"boost"...

Vilket, för mig, innebär att det snart är över och att jag nästan kan återgå till mina gärningar...

Har ju litta krämpor av Herceptinet men jag måste få tillägga att det hade varit skönt att slippa denna hysteriska trötthet...

Bara en sån sak som att ta mig till gymmet(ligger på första våningen, jag bor på tolfte...) inte blir gjort bara för att jag är så förbaskat trött...

Meeeen med litta majk-upp, så kan man ju fixa det mesta, även denna sjusovare...

Denna gången fick ni följa med på damernas...;)

Love me wig!!!!!!!

Den bästa peruken i stada!!!!!!

Mina (rosa)guld-vänner...

Ta hand om er tills nästa gång...;)

Håret...-Jodå, det finns... Ser ut som en nazi men dock... Tänkte sätta litta blekning i så att man känner sig någorlunda fräsch...

Brynen...-Är tillbaks sen länge...

Fransarna...-Jobbar på för fullt med att komma ut till sin normala längd men jag har varit utan lösfransar ett bra tag nu... Skönt att slippa springa omkring med på stranden....(Men å andra sidan har man spenderat sommaren med att ligga mellan familjen Dinkelspiel och fröken Gynning på playan, så kanske det hade platsat med lite glamour-fransar...)

Sen att man ska kunna slänga diverse rakhyvlar när man går på cellgifter är bara dravel det med...; Har aldrig haft så håriga ben i hela mitt liv... Så denna sommaren har det hyvlats kan ni tro!!;)

Det sades också att lösnaglar inte var så bra, för mina egna kunde lossna och var lite känsliga just nu... Cecilia lyssnade inte på den lektionen, så vacker fransk manikyr lyser på mina händer....

Vad beträffar mitt strålområde så har det varit både snyggare och behagligare förr...

Man blir liksom solBRÄND på nåt märkligt sätt, för att sen tappa all hud... Inte särskilt skönt eller snyggt för den delen... Men jag plitar på med go kräm och kamomill-kompresser... Funkar finfint!!!

Att jag har stora streck med tejp över är kanske inte det bästa när man vill känna sig grann på beachen men...., jag lever, så va fan gör ett par streck här och där?!?!

Oj, blodsmak.....

MÅSTE sova NUUUUUUUUUU!!!!!!;)

Natti Natti Mina (rosa)guld-vänner...

Ljuvligt!

Det bara haglar goa ord från denna dam!!!!

Faktum är att det har passat mig alldeles utmärkt att bara slappa, för tröttare människa får man nog leta efter...

Jag är till och med trött på att vara trött... Jodåsåatt...??!!!!??

Till saken hör ju att strålmaskinen gått sönder otaliga gånger så jag ligger cirka en vecka back...

Vilket i sin tur leder till att jag får gå omkring och vara pömsig en stund längre än beräknat...

Så då kan jag därmed intyga att man blir trött av att strålas!!!! SÅ de som säger annat; Farväl!

För er som känner mig så vet ni att det inte är brist på energi jag lider mest av... Och denna enorma trötthet kan jag bara inte stå emot! Helt plötsligt smäller det bara till; Får till och med blodsmak i munnen... Inte smickrande....

Well, well... Bara ett par veckor kvar sen är det också avklarat, då är det "bara" Herceptin kvar till och med Februari...

Sen kommer egentligen det värsta(tycker jag...) hålla tummarna för att det inte ska dyka upp igen...

Min största önskan just nu är att allt rullar på "som vanligt" igen efter Februari och att det "bara" var livet som spelade mig ett spratt för att få mig att vakna till en gång, sen var det bra med det!!!

NU fortsätter det!!!!! med lite nya tankebanor dock....;)

Det är ju just det jag är mest orolig över... Att jag har förändrats till det negativa... Att allt det där naiva tänkandet inför livet är borta... Jag gillar ju fortfarande att se på livet så....

Aj då, så djupt det blev för en stund...;) Hahaha!!!!!

Hoppas att ni aööa haft en fantastisk sommar såhär långt och att den kommer att bjuda på fler goa å varma dagar framöver, för den är inte slut ännu...;)

Mina (rosa)guld-vänner...

Ta hand om er.....

Lovade också att jag skulle bjuda på bilder men nuförtiden är jag så himlans träött så när jag väl sätter mig ner med datorn i knät så går det inte många minuter förränn mina ögonlock ligger på tangentbordet...

En snabb status från familjen är i nuläget; Killarna har i samlad trupp mer eller mindre slutat att sova nattetid..., Beckasine har feber med ont i halsen..., gubben har fått kallbrand(eller nåt) i foten... och lilla jag sitter med "endast" sviterna av litta cancer...

Strålningen börjar göra sig bekant nu kan jag säga...; Aj...

Skulle behöva en helg på ett spa i Krakow eller ett annat lämpligt ställe väldans långt härifrån...

Förslag på det, någon?!?

Hahahaa!

Hoppas att helgen bjuder på lite mer trevligheter för er andra därute...;)

...Mina (rosa)guld-vänner!!!!

Natti Natti...

Meeeen oj så glad, ni gör mig allesammans!!!!!!!

Bekanta som man möter på stan; "jag följer dig på din blogg...;)"

Aaaahhhhhhh!!!!! Music to my ears... ;)

Nåväl, detta om detta!

Idag har jag varit på 75an för att införskaffa mitt Herceptin... och det var rena rama turen att jag kom ihåg att jag skulle ta prover igår, annars hade jag inte kunnat gå igenom behandlingen idag...

Nätt och jämt hann jag! Kom med andan i halsen precis när de skulle stänga.... Cecilia i ett nötskal...

Denna gången har jag faktiskt en ganska bra anledning tycker jag... Återigen; för varje dag som går desto längre bort från allt vad som har med 75an att göra kommer jag...

Har dock varit lite darrig i nerverna på sistone(då min värsta skräck just nu är återfall), har nämligen haft ont i lederna...

Så idag berättade min Ingela att det finns en biverkning av Herceptinet(som dock är väldigt ovanlig SÅ KLART!!! hahaha!) som heter just ; ledvärk...

Skönt, inget återfall för mig!

Ni ska veta att det mesta sitter i huvet!!! För genast mådde jag nog allt lite bättre...

Lite som att ge plåster till en 2-åring...

Annars lufsar jag ner till min bunker på 75an varje dag och nu är jag redan inne på min tredje vecka!!!

Nu går det å snabbt och jag tänker knappt på det längre, som ett nödvändigt ont... Typ som att åka pendeltåg varje morgon, man måste bara göra det för att ta sig vidare... Men det är drygt. Den enda fördelen är att man kan träffa trevligt folk på vägen och det gör jag! Varje gång man kommer har dom stenkoll på vem man är! Hej Cecilia, säger de ALLESAMMANS nere i bunkern... ;) Hahahaaaaa!!!! Hur kan man vara så glad och positiv när man jobbar i en bunker?!??? Fantastiskt!!!

Tog lite bilder idag och ska försöka att ta mig samman och lägga in dom redan imorgon... jojo, men jag lovar inget! ;)hahaha!!

Sen vill jag ju givetvis meddela att mitt hår sakta men säkert är på rätt väg i alla fall... Det går int snabbt men...

Mina underfransar är nu ute till sitt normala tillstånd, de övre har en bit till... Kan dock numera gå till affären utan lösfransar... Men jag skulle ALDRIG gå ut UTAN min peruk!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Och på tal om den så har jag beställt klipptid! Hhaaaaahhaa!!!! Som att den skulle växa ut igen!!!??Hhahahaha!

Oj som den behöver klippas!!! Får se hur mycket jag vågar ta... Den nya är restad och dröjer tills början av Augusti... Jaja, vi får se!

Nu är det konserveringstid mina (rosa)guld-vänner...

Natti Natti...

Men på ett sätt kommer jag allt längre ifrån sjukdomen. mått märkligt när jag fortfarande går var tredje vecka och får Herceptin, precis lika ofta som när jag fick "coctails".... För att inte tala om att jag numera är på sjukhuset VARJE dag!!! Strålning... Och känner ändå att jag är över detta nu....?!? Toka!!!

Kanske för att det inte är några biverkningar... Well, än så länge i alla fall!°! .... Hahaha!!! Annars låter dom som ljuvheten själv; Brännskador, blåsor, hud som man kan dra bort..., sår....

Första dagen slog det ut mig totalt, tror att jag sov 11 timmar i sträck...

Men nu är det hur okej som helst!!!

Det som smärtar mest just nu är att jag är fullkomligen livrädd för återfall...

Och då menar jag inte återfall i bröstet utan på ett/flera ställen som inte är lika "lätta" att upptäcka...

Men nog om trams!

Sommaren är här!!!!... och jag njuter så att det står härliga till!!!!

Skulle vara najs om frissan skuolle vilja fira sommaren med mig men icke! Tycker inte att det händer ett skit på knoppen... Överallt annars känner man lite framsteg dag för dag men där jag vill ha det mest glänser det som bäst...

Sen vankas det ju BRÖLLOP!!!!!!!!!! Men först ska sväran ha föllsekalas, så vi rymmer till Helsingborg till helga...

För på Lördagen ska det firas med fina klänningar och huvudbonad!!!! Kolla vad de kungliga har för kreationer, dricka bubbel(alkofritt för egen del dock...), och bara kackla som damer kan!!!

Ska bli såååååå najs!!!!!

Hoppas att ni också får en riktigt trevlig helg!!!

Tills nästa gång mina (rosa)guld-vänner...

Sköt om er!!!

Alltid spännande....!!!

Man vet liksom aldrig med de där läkarna... Överraskningarnas paradis...

Men det gick bra! Och hon var nöjd med alla resultat som denna kropp gett ifrån sig så då får vi ju vara glada för det!!!

Oddsen ser också VÄLDIGT bra ut eftersom att det(cancern) verkligen inte hade spridit sig till en enda lymfa, inte ens till portvakten!!! Oj, är jag nöjd med det eller vad?!?

För de allra flesta så har det spridit sig till åtminstone ett par körtlar... I vissa fall kan de behöva operera bort upp till ca trettio stycken!!!

Dessa odds är lika med att om jag tar mig igenom två år så ska jag i stort sett kunna se mig som "friskförklarad"!

Och då börjar vi räkna från Januari då jag började med mina coctails... Plus att jag nu fortsätter med med både strålning samt Herceptin i nästan hela 16 gånger till! Så när det är klart, ska jag bara undvika skiten i ett år till, sen så ska denna saken vara ur världen...

Vad säger ni om det?!? Är det en deal, eller vad?!? ;)

Ja, men jag köper den i alla fall!!!

Förresten det där med att man inte har några biverkningar med Herceptinet kan jag inte riktigt hålla med om...

Smakar som att någon sprejat hårspray i munnen på mig... Less nice...

Sa jag att jag fick avslag på min nya peruk?!? Jodåsåatt...

Skit!!! Ut och jaga igen....

Men å andra sidan är det sånt ybertraodet väder så då kan man ju hålla på med sånt utan att få ute-ångest...

Ska försöka gå och gymma imorgon... Klara inte av att se på denna Jabba-da-hut-kroppen mer...

Wish me luck!!!

Natt Natti mina (rosa)guld-vänner...

Har varit superskönt att inte tänka på när nästa coctail ska tas!

Nu är det allt det där andra...; När kommer frissan igen?(Loppan kom hem idag och såg sin mamma utan peruk...Kan säga att hon inte var särskilt nöjd med det...) Fransarna? När är mina värden tillbaka igen, så att man kan börja träna bort sina äckliga tio(!!!!!) extrakilon? Är det säkert att all cancer är borta? HUr blir det med strålningen?

Meeeen, faktum är, att jag känner mig förvånansvärt fysiskt stark trots allt denna stackars kropp gått igenom!

Nåväl har nu bara ett besök kvar(inställning av maskinen) för att kunna påbörja strålningen...

Är tatuerad och fotad(igen) och snart tror jag att jag kan ta jobb på ett mer avklätt ställe än jag tänkt mig, för jag gör inget annat än tar av mig kläderna nuförtiden...;) Hahahaa!!!!!!

Har varit och kollat hjärtat(Jodå, det slår fortfarande!) inför min Herceptin-shot(Observera att det numera inte är coctails utan renat, dvs shot!)

Så igår var det dags för ett möte på 75an igen...(Och imorgon har jag möte med min läkare... Inte alltid så mysigt...)

Men nu har jag ju ingen piccline längre så nu är det en sport att hitta någonstans att sticka mig... Min kropp är inte så givmild med såna ställen...

Efter en stund gav kropparackarn med sig och tillät sig att bli stucken i handen...

Och istället för en jätte-piccline som kliar, så ser jag numera ut såhär när jag går därifrån...

Hahaaa!! Kolla in modell-tassen!!!!???!!! Hahaha!!! Sicka korvslantar!!!!!

Men lika glad för det är jag...

Ser ni underfransarna?!?

Det är det enda som inte är fusk... Haha!!!

J'adore Make Up!!!!!!!!!

Men det är på utväxt!!! Ja, okej då, överallt utom på toppen av kroppen.... Där jag vill ha det mest....

P.s Marie ; så gott att höra att du är på G !!!!!!

P.s Ninisen; Ring mig!!!! Vill höra allt!!!!! Sen hoppas jag ju av hela mitt hjärta att du slår dig ner i Skånetrakten någon gång denna sommar.....

Nu mina kära (rosa) guld-vänner...

Konserveringstid.....

Men denna gången kände jag att jag verkligen behövde ta en paus från allt cancertänk/göra etc...

Just nu har jag en såndär njuta-tid innan jag drar igång med både strålning och Herceptin igen...

Tar dagen som den kommer och tittar i min kalender varje kväll för att se vad som står på programmet dan därpå...

Men jag anar mig till att " de hele" drar igång nästa vecka.... Har varit och gjort en ny hjärtundersäkning för att kolla att hjärtat mitt orkar med Herceptinet ytterligare en gång...

Samt fått sytt in min favvis-peruk, så nu kan jag köra Beyoncee-style... Plus eventuellt fått igenom att jag ska få ytteligare en peruk som inte är lika lång som den jag har nu...

Trevligt!!!

Så mina (rosa)guld-vänner, jag tar en liten paus och återkommer om en vecka...

Kramen till er alla!!!

Long time....

Det har varit helt annorlunda denna gången...

Denna gången har jag inte mått lika illa, snarare har det varit mer som att jag bara MÅSTE sova ruset av mig...

Inte som att jag har varit på den typen av fest och galej som jag brukade gå på utan snarare en typ 70-talsrus om ni fattar...

Men nu så...

Nu börjar jag kunna se och tänka igen...

Men självklart ska ni få mina bilder från min allra sista coctail...

(Lovade ju att bjussa på litta humor... Så nu får ni se damen iförd skitkassa fransar och till det; INGA underfransar...

Hahaha!!! Ser ju redan helt väck ut och det är ju inte alldeles galet för jag har petat i mig litta lugnande som alltiiiiid...)

Pssst... Ser ni mina favoriter bakom ryggen.... Har fortfarande svårt att se dom utan att illamåendet slår till

Här kommer de sista dropparna in i kropparackarn...

...och här är slangen som givit mig alla dessa "festligheter"...

Förstå att denna har legat nästan hela vägen in i mitt hjärta i hur många månader som helst!!!

Bläääärk!!!

Måtte man slippa detta fler gånger...

Sist men ABSOLUT INTE MINST; MIn fantastiska sköterska Ingela!!!! Sicken fjälla!!!!! Den bästa!!!

...HOn ville inte alls vara med på bild men det bryr jag inte mig det minsta om!!!

Det är lite som en förälskelse...; Man vill visa upp den för hela världen!!!! HOn har verkligen gjort ett toppenjobb!!!

Det är inte alltid så lätt att vistas i Fröken Åbergs lupplampa...

Well, well, nu är det över och nu är det dags för nästa fas; Strålning plus att Herceptinet ska tas i "endast 17 gånger till"...

Men det är välla det minsta....

För stunden är mina farhägor minst sagt ytliga i sammanhanget men dock ack så viktiga(i alla fall för mig...)

Min peruk är galet tung, så nu när det är lite varmare och denna damen har svallningar(som man får när man går igenom detta) så fäster inte tejpen vilket i sin tur ger mig om möjligt ett ännu högre pannparti än vad som fanns där tidigare.... Perelli släng dig i väggen!!!!

Så jag måste ha en ny och tyvärr har jag försatt mina chanser där då man får två och därmed basta! Och av ren princip tänker jag inte stå för en jädrans peruk själv!!!

Jaga, jaga, jaga...

För att avsluta någotsädår i positiv anda så giver jag er en bild på den sköna Prins Augustin som nyss blivit bjuden på glass av Prins Valentin den äldre...

Ser fram emot en varm sommar med mycket glass och RIKTIGA coctails...

Natti Natti mina (rosa)guld-vänner...

Men har bakat en sockerkaka för det minns jag att jag hade ett jättesug efter sist jag fick behandling...

Har också inhandlat lösfransar för den nedre raden... De övre hade jag redan så klart!

( De finns väl i varje kvinnas necessär?!?)

Eller hur Carro(svägerskan...)?! Hahahaaa!!!!!

Ska försöka dona med underfransarna imorgon innan jag tar min sista shot... Så det blir litta bilder mina vänner...

Om inte annat så ett gott skratt(och ett gott skratt förlänger livet och det om nåt vill man ju verkligen bjuda på)HAhahaha!!!

Jag har i alla fall mina bryn kvar och det är det jag har önskat mig...Allt annat kan man fixa så det ser någorlunda okej ut men när brynen åker ser man inge kul ut längre...

Ska inte säga för mycket för det kan gå snabbt och vem vet vad morgondagens coctail kommer att bjuda på om tre veckor?! (det är då håret faller av)

För övrigt har jag en piccline som kliar så mycket att jag snart hoppar ur brallorna... Men håll ut Cessie, mindre än en dag kvar...

Kommer säkert att kännas konstigt att bara bli utsläppt i det fria och inte få fler behandlingar... Man har liksom vant sig vid detta nu...

Hur man nu kan göra det?!?

Det är ju samtidigt en trygghet att gå dit och veta att det blir gjort något åt situationen...  Har man nu verkligen gjort allt man kan(för denna gången)? Kvar återstår ju både Herceptin i ett halvår samt strålning i fem veckor, dagligen...

Kommer att bli självlysande!!! Men det blir bra när det kommer härliga, ljumma sommarkvällar för då behöver man inte tända ljus på kvällskvisten för jag kommer att lysa upp hela kvarteret ändå... Haahahahaa!!!!

Ikväll är det för övrigt något av en sorgestund då mitt favoritprogram gått i graven... R I P   S H F!!!!!!!!!!

Hoppas på en uppföljning så klart... ;)

Kanske min kära väninna over there kan ge lite stjärnglans nästa gång?!

Ge mig ett par år så är Cessie den nya Saperstein!!!

Med dessa ord avslutar vi kvällens inlägg...

Natt Natti mina (rosa)guld-vänner... ;)

För första gången på väääääääldans lång tid känns det som att jag är gamla Cecilia igen!!!!!

Ni vet, sådär på gång liksom!

Får saker gjorda och glömmer minimalt med saker... ;)

Har haft en fantastisk helg med min familj som jag nog utan att varken fråga eller titta efter, kan säga på rak arm vad vi gjort!!! Mmmmmmm, jag vet! Duktigt!!!

Torsdagen bjöd ju på festligheter på Gentlemannadagen(Jägersro)... Herr Saade fick endast lyssnas på, då vi med nöd och näppe hann dit då folk hade vallfärdats som om sista dagen var kommen...

(Till kvinnor som bor över Atlanten och som INTE vet vad  en viss Herr Saade är för något kan jag berätta att han var det bidraget som skulle skickas till Eurovision Grand Prix, anser vi...) Både Beckasine och Valentin går och lallar på "Manboy" dagarna långa...

Istället hann vi med lite karuseller...

De första "vanliga" barnkarusellerna gick välla bra...

Men sen fick min man med sig båda barnen till spöktunneln....

Och av någon märklig anledning så fick inte guben plats bredvid(som han gjort på de andra karusellerna) så då ansåg han att det gick alldeles utmärkt att låta dessa två BARN att åka själva... 2 och ett halvt år respektive 5 år!

Kan tilläggas att hans fru(det vill säga jag...) inte var helt nöjd och jag vet inte i ärlighetens namn hur jag kunde gå med på det, men för stunden kan jag bara skylla på Guppy-tänket, för helt plötsligt ser jag bara mina barn fara iväg i den skruttiga vagnen in i nåt märkligt gap av nåt monster av värsta slaget...

Det är inget glädjetjut ni skådar... Just i detta ögonblick vet jag inte som mor om jag ska kasta mig in i gapet själv och hämta honom eller om jag hinner klättra upp och fånga upp honom innan han åker in i nästa gap...

Detta vart resultatet...

Tro det eller ej men det gick ganska fort över och det pratas fortfarande om att dom gärna åker karusell igen men inte den läskiga...

Vi avdramatiserande det hela med lite ponnyridning...

Självklart ville Loppan inte sitta PÅ en häst när det gavs möjlighet att avnjuta en tur bakåtlutad och avkopplad...

Men Valle ville bestämt upp på hästryggen! (Anar mig till lite Jocky-tendenser...)

Och här ser ni den stolta modern...

...och kan ni tänka er; Bara detta på Torsdagen!!!

Sen vart det(vad jag trodde då) en sista omläggning av min piccline på Fredagen för att sen dra norrut till Svärmor och Svärfar... Alltid lika trevligt!!!! Hade man fått önska vilka som helst så hade jag valt just precis dom!!

Lördagen hade bestämt att bjuda på höstväder så då gör man just precis det man gör på hösten; Ingenting!

Förutom att lägga om picclinen då det vill säga för jag jade återigen fått en allergisk reaktion så jag hade kliat av mig det under natten... Inte helt okej eftersom att den går direkt nästan hela vägen till hjärtat...

För att inte tala om Söndagen som man nästan kunde tro var första advent; Iskallt och inte alls inbjudande att ta sig för allt för mycket... Gjort klart för Loppans resa imorgon( Matsäck bland annat...) har vi ju så klart gjort... Hon är totalt uppe på moln, tror att vi har att göra med en liten äventyrare...Undras vem hon kan brås på?!? ;)

Och imorgon ska jag lämna blodprov för sista gången inför coctailen på Tisdag...

Wish me luck... Är inte mina värden bra så blir det inget... Haha!!! Fattas bara! Brukar ju vara så att när jag mår bra så brukar mina värden vara kajko...

Så håll tummarna mina (rosa)guld-vänner...

Tills dess... Natt Natti...;)

Hade tid hos kuratorn imorse och trodde i min enfald att jag skulle kunna tralla upp på 75an och få min piccline omlagd...

Långnäsa på mig!

Det blev till att ringa runt när jag kom hem istället... Men det hela slutade med att jag fick en tid på 75an i alla fall, på Fredag dock...

Hos kuratorn gick det bättre, jag bestämde mig för att inte åka till Lydiagården... Ett cancer-rekreationsställe....

Känns inte som att det skulle passa mig trots allt... Älta cancer all over again...

Nä, nu är det nya tag och jag vill helst av allt slippa höra/se/känna, you name it, någon form av cancer!!!!!

Är dock lite smånervös inför nästa vecka då det inte känns som att min feber vill ge med sig...

Vill bara att all form av sjukdom ska vara borta nu....; illamående, näsblåsor, näsblod, förkylning, halsvirus, öroninflammation, tandvärk, piccline-eksem, fetma, håravfall, epilepsi-anfall, reaktionsakne, koncentrationsproblem, värk, guppy-tänk, demoner och allt annat mög man skaffat sig under tidens gång...

Den torra hyn är väl inte heller helt smickrande, man ser ut som 75 nuförtiden...

Meeeen det ska ju vara för en god sak skull..... Kan ju kännas lite tveksamt vissa gånger när man kryper omkring här hemma...

Tur att man har lite andra saker att fokusera på då...

Beckasine ska på det årilga lägret med dagis!

Här har det planerats, packats och donats...

Så på Måndag åker Snoffsan iväg och kommer hem igen på Torsdag... Hon tycker att det är alldeles för lång tid tills Mändag...

Ska se om vi kan underhålla henne och resten av barnaskaran en bit på vägen tills dess...

Imorgon bjuds det på en viss Herr Saade....

Och nu mina (rosa)guls-vänner...

Bjuds det på konserveringstid...

Natti Natti...

F'låt....;)

Vissa stunder känner jag att jag inte alls behöver en blogg om mitt "cancerliv" för jag har ju inget av det där...

Sen i nästa stund när jag råkat se mig själv i spegeln så inser jag att så är visst fallet...

(Har äntligen "vågat" ta av mig min granna 20-talsmössa i hemmet! Absolut inte utanför! Där går jag inte ens utan peruk!)

Men för stunden känner jag att jag kommer längre och längre ifrån det...

...Säger jag nu ja?!....

För bara ett par dagar sedan undrade jag hur i hela fridens jag skulle klara den sista coctailen?!?

Jag fullkomligen kröp här hemma...

Anar mig till att det är mina förkylningar som hemsöker mig, som gör att det blir en smula överansträngt...

För att krydda till det hela så har jag ju som vissa vet en visdomstand som gör minst sagt ont...

Eller inte riktigt tanden i sig utan mer tandköttet...

(För alla känsliga; Sluta här! Hahaaa!!)

Min tandläkare har borrat bort en tredjedel av tanden så därmed tror tandköttet att nu ska det läkas och börjar växa över...

Det är ju bara det att tanden är kvar och nu ligger alltså tandköttet ÖVER tanden, vilket då inte är så behagligt...

Snacka om utlämnande?! ;)

Denna gången pockar jag på tyck-synd-om-mig-poäng.... Lilla mig....

För peppar. peppar....Ikväll börjar jag känna att allt släpper.... Värken i munnen börjar avta(antibiotika...), slipper snart att läsa texten på TV'n=hörseln tillbaka(antibiotika...), illamåendet är borta(jajemen, goa piller har hjälpt mig där med...), så det är ju perfekt!!! Då är allt som det ska i en vecke till, sen kör vi den SISTA DRINKEN PÅ 75AN mina vänner!!!!!!!!!!!

Håll nu tummarna att jag håller mig frisk och att tanden slutar spöka, annars hotar läkaren med att skjuta upp behandlingen....

NEEEEEEEEEEEEEJ, passar inte!!!!!

(en rolig historia det där med "Passar Inte"; Va på ett Thai-hak och skulle beställa och som vanligt vill jag ha det på mitt sätt, men varenda gång jag frågade om en maträtt så som jag ville ha den så blev svaret; Passa inte!!!! Självklart PASSA ingenting eftersom att allt redan var "Good2Go"....)

Tro det eller ej men jag beställde faktiskt något som fanns på menyn som PASSADE.....

Hahah!!! Nog om detta...

Har faktiskt haft fullt upp, trots mitt "pigga och glada fejs".... NOOOOOOT!!!!

Loppan har ju haft fest i dagarna tre! Precis som en riktig prinsessa ska firas... Jodå seåatt...

Helgen avslutades med maskerad-kalas för de närmsta vännerna...

Tolv av världens goaste och finaste ungar spenderade jag min Söndag med... Det var ljuvligt, men litta pömsig blev jag allt...

Beckasine hade önskat sig Tingeling-tema...

...och Valle var Superman..

.

...men inte hela vägen...

Observera att det INTE är vi utan Valle själv som önskat sig detta...

Sen löpte han amok med fe-staven för att göra det hela lite festligare...

Sen var det ju favoriterna igår; S H F!!!!!!!!

Fru Montazami gjorde det igen; Fishlegs?!? Hahahhaaaaaaa!!!!!!!!

Snacka om att muntra upp!!!!!

Och när vi ändå pratar på Montazami-språk...;

Denna damen behöver sin konserveringstid...

Ska försöka bättra mig med mina inlägg, men för nu mina (rosa)guld-vänner...

Natti Natti...