rosaguld

För det känns verkligen INTE som Cecilia i alla fall...

Fast man vill vara glad och uppåt så går det bara helt enkelt inte... Och mina nerver! Känns som att dom sitter utanpå kroppen, minsta stress och jag går in i väggen direkt! Det går väl över kan ja tänka! =)

....och nu börjar det....

Festivalen i Malmö!!!!!!!!!!

Nästa gång ska vi VARA DÄR!!!!

Ikväll festas det på mjölk(!??!), chips och godis....

Inget annat kan stoppa den där läskiga känslan i magen (och nej..., det är inte schlager-nerverna...)

NU KÖR VI!!!!

Nu när det är andra gången och eftersom att det gick lite halvsnett förra gången...

Lagade en visdomstand för mindre än en vecka sedan och tanden är nu ännu en gång delad i två delar...

Trötta mig baklänges...

Vill ju helst försöka undvika att dra ut nåt nu... Man är ju lite känsligare än vanligt var det nån klok som sa...

Jaja, samtal till herr Tandläkare är det första som göres imorgon bitti...

Har numera lärt mig att ta mina "Happy-pills" tidigare på dagen så att man lyckas komma i sömn nån gång...

Och faktum är, att nu undras jag om det inte börjar dra i ögonlocken...

Så det är nog bäst att passa på för man inte vet ju aldrig... Det kanske går om man ger efter...=)

Nattinatti, alla mina (rosa)guld-vänner!!!

Kan ju tyckas lite kul men inte när det är Onsdag-morgon och man vill försöka göra nåt vettigt istället för att bara fokusera rakt fram för att blicken inte hänger med...

Ni vet; Attans!-Jag-skulle-inte-tagit-den-där-sista-drinken-fem-minuter-innan-jag-gick-hem....

Den känslan som man får dagen därpå den lever jag med nu...

Sen har jag börjat få den där "Aj!-jag-brände-mig-på-mitt-The-känslan" i munnen igen...

Å håret bara fortsätta falla... MEN! Skam den som ger sig! Återigen, så länge man inte har kala plättar så får de vara som det är... Man är inte direkt hårfager på något vis men det känns ändå mindre "sjukt" än att raka av sig allting...

Å vet ni? I det hela så är det bara en"piss-i-mississippi".... För istället för att stoppa i sig en massa alkohol så stoppar jag nu i mig andra gifter men dessa gör mig frisk!!! Har inte riktigt samma uppfattning att alkohol har samma verkan... =)

Har också fått höra att för bara fem till tio år sedan så var min cancer(HER2) betydligt svårare att handskas med eftersom att min medicin(Herceptin) inte var lika lätt att "komma över" då den kostar hutlösa mängder med pengar!!!! (Så vad är en flaska Dompa?! ha! Säger bara Herceptin!!)

Så hade jag fått cancern då hade jag inte varit lika lättbehandlad och då förstår ni kanske slutsatserna av resultatet själva... Hade varit en aning närmre Sankte Per om man säger... (eller som min man hade uttryckt sig; Kanske vid varmare breddgrader än så...)

Nä mina (rosa)guld vänner, detta var bara ett extrainlägg för att fokusera blicken ett tag...

Hoppas att ni får en fortsatt fin dag...

Hahaha!!! Faktum är att det är riktigt trevligt att vara där... Låter sjukt! Haha(Schadding! Precis vad det är,Umas...)

Idag fick gubben min, stanna himma, nu vet jag ju vad det är och det är allt annat än det jag väntat mig... Har ju bara läst hur hemskt allting är...

Och jag fattar ingenting!!! Har dom varit på samma ställe som jag?! Visst det är ju lite läskigt allting som föregår där, för det är ju liksom ingen förkylning vi snackar om... Men allt görs med en sån finness att man inte märker vad det egentligen är som händer runt omkring en...Helt fantastiskt!!! Dom får hundra solar av tio möjliga!!!!

Idag tog jag med mig ett gäng tidningar för att få tiden att gå...; hahaa!!! Allihopa ligger fortfarande i väskan...

Konstant uppassad!!!

Här kommer en bild av hur denna damen ser ut när jag sitter med full coctail-fest på ingående...Som ni ser så är det inte så farligt.

Jag trodde ju att man skulle sitta med en Ulrik-påse i näven under detta skeende...

Men ICKE!

Och för att fortsätta att rosa denna fantastiska personal så kommer det även en bild på MIN Ingela!! =)

Det är denna damen som gör allt det där med finness och fixar och donar så att man inte riktigt förstår att det är onkologen vi är på! Hon är en sån där som inte jobbar för att få en lön utan en sån som man önskar skulle finnas på alla avdelningar inom vården... En sån person som vet att varje ny patient är unik och måste tas om hand på sitt speciella sätt...

Och en annan sak som idag var otroligt givande var att min, numera söta, läkare(Alltså den första, som jag först inte riktigt kände att vi talade samma språk...) Jodå, hon kom in och fullkomligen strålade av medmänsklighet och mötte verkligen MIG idag!! Mycket trevligt!!! Sånt gillar jag!

Ja men helt ärligt, jag är riktigt imponerad av alla som jobbar där! Och ni som känner mig sen tidigare VET att jag inte strör ros omkring mig när det gäller den svenska sjukvården...

Sen har har jag ju också träffat en dame som sitter i nästan samma båt som jag(Ni vet; henne jag skrev om precis i början av min coctail-fest)och det visar sig att alltsom oftast har vi samma tider så vi stöter på varann lite häran och däran.... Och det är BARA ÄR SÅ att denna quinnan ger en sån positiv energi(till saken hör ju att jag inte har lite av den varan själv) men det är bara så gott att verkligen träffa likasinnade som är i samma situation...

Nu tycker min man att jag är en sån där sektmedlem igen... Men han har ett stort leende på läpparna när han uttalar dessa ord, som han mycket väl vet är något av det värsta jag vill bli jämförd med... Som han myser när han får chansen ska ni veta..;)

Nu ska denna damen njuta av att det är ytterligare än omgång avklarad och fira med litta kladdkaka....

(Hhahaa, ställde mig på vågen idag och nu kan det ju kvitta om man äter kaka eller ej....Som Tiffany Persson skulle uttryckt sig; ERRROR!!!!!!!!)

Ni är mina (rosa)guld-gruvor...

Så himlans kul med det här med all perukerna!!!

NI har verkligen fått en på andra tankar!

För inte trodde jag att jag såg ut som vare sig Tiffany Persson(Mångas kommentarer, om inte här, så live...)ELLER Jessica Rabbit... Hahahahaaa!!!!!

Men för övrigt är det nu bestämt, rösterna är räknade. Virveltrumma tack!

Vinnare är; Nummer ett och nummer två!!!

LÖrdagen började i och för sig precis som vanligt; Fikarummet på Malmöflickorna, så att Beckasine fick springa av sig lite... =)

Men sen drog det igång; fick bli en snabbskrubb på den lilla Loppan(aven kallad Beckasine, dagarna då vi har tid att uttala hela Det namnet...Kära nån?! Vad tänkte vi på??Haha)

Det var ju dags för hennes livs första DISCO!!!

Oh yes! Mamman hennes tyckte att det skulle bli precis lika kul! =)

Å det blev det!!! En halvtimme innan vi skulle gå hem... Världens tuffaste tjej alltsom oftast, blev till världens minsta som stog i ett hörn och bara obsreverade alla barnen som dansade runt och åt popcorn. När det bara var en halvtimma kvar insåg hon att det inte var så farligt att göra som ALLA de andra barnen

Men bättre sent än aldrig... Tror dock att, fastän hon inte visade det så väl, så var hon väldans nöjd med den premiären!

(Behöver det nämnas att hon inte brås på sin mor..?!?)

MEN festen var inte över där, utan det var bara hem och packa för bilen skulle styras norrut, Helsingborg och tjej-Schlagerfest stod på schemat för kvällen!

Familjens testosteron fick så klart ha en egen fest hemma hos farfar...

Helgen avslutades med den självklara Söndagsmiddagen hos värdparet, med Svägerska och dotter inbjudna så klart!!

När jag kom hem den kvällen somnade jag innan barnen...

Då märktes det tydligt att man inte riktigt är på topp... Annars är jag en nattuggla och har oftast väldans svärt att komma i ro på kvällarna... Brukar sluta med att jag blir som ett barn; desto tröttare jag blir ju mer babblar jag och sen; mitt i en mening, zzzzzzzzzzz....

jaja, nog tjatat om helga! Nu är det ju ny vecka med nya möjligheter!!! (Jo, så heter det! Det har jag fått förklarat för mig av väldigt kloka människor...)

Imorse var jag på väg att ringa och boka in en tid för att få en ny frizza, men hoppet är ju det sista som lämnar...

Trodde att jag skulle göra stopp i hela Malmös avlopp som jag tappade hår! Men sen under dagen(som även den bara försvunnit!) så slutade det hela... Konstigt, men för en gångs skull så brydde sig mitt kontrollbehov inte ett dugg! =) Det får gärna vara så och varför det är så, ja det fär kvitta så länge jag kan "ge från de rika"...

Så därmed sköt jag på frizza-tiden en stund till... En annan lite småkul sak(tycker jag eftersom att jag tror att jag kan min kropp så där fenomenalt bra) är att när jag sen var på ett av mina stammis-hak, labbet, så träffade jag "damen" som satt bredvid mig på första coctail-festen som sa att hon mått så bra och bara sköljde mig med positiva tankar, att hon hade minsann inte alls hade behövt raka sig för det hade bara blivit tunnare...

Sa jag inte att jag var bra på det här med min kropp?!? haha!!! Min man tycker att jag ska åka till Indien och syssla med heeling och sånt där annat skrafs... Det är alltså inte med välmening han säger dessa väl valda ord...=)

Sist av allt för ert intresse var besöket på mitt andra stammis-hak, 75an...

Min piccline, eller rättare sagt, klisterlappen runt är inte trevlig...

Döm själva...

Nu har jag varit där så många gånger med den, att läkaren nu ville se den själv...

Haha, då kom jag återigen med min egen diagnos och tänka sig, efter en stund sa quinnan att ja Cecilia, du har helt rätt!!! Jodå..., såatt....

Imorgon gott folk, ska jag ligga på en brits och äta praliner och dricka coctails(intravenöst dock) nästan hela dagen...

Vad ska ni göra? Gå på jobb...?

Vad skulle jag göra utan alla er, mina(rosa)guld vänner...

Nu är det Måndag och idag börjar kortison-festen!!! Rena rama aktivitets-pillerna... Ni vet... endast 74 piller på tre dagar och denna gången kan det ju bli fler eftersom att det blev så tokigt sist...

Plus att jag måste till labbet och lämna prov, plus att min Piccline inte är bra....

Har återigen fått utslag... Känns som en brännskada eller nåt...

Ser nu nästan ut som en också....

Sen har vi ju frissan min som snart är ett minne blott...

Måste ta tag i det också... Puh! Härlig start på veckan!!!???

Och imorgon är det ju dagen D!!!!

Ha det bra mina (rosa)guld-vänner!!

Idag har jag varit på stan å härjat! =)

Alldeles underbart!

Först var jag tvungen att besöka mitt favvis-hak...,75an så klart! För omläggning av min piccline för hundrade gången denna veckan känns det som... NU börjar till och med JAG att känna mig småjobbig(för er som inte vet så tycker min läkare att jag är lite åt det hållet...) MEN, denna gången var det en himlans tur att jag kom för det var inte bra alls. Min hud har en tendens att bli lite röd... Tål inte ens plåsterklister... Och det kunde man få ta del av idag! Brinner... DET BRINNER! Lyckligtvis är det ute vid kanterna och inte vid öppningen av picclinen. Den har dessutom vandrat nåt vansinnigt; Från tre centimeter till nu hela fem och en halv! Men inget att oroa sig för, det går att lösa det med tydligen! Tackar för det ja, för jag är verkligen inte intresserad av någon metallbit inopererad vid nyckelbenet! Finns ärr så det räcker och blir över! Och med tanke på att det ska donas litta med kropparackarn efter detta så lär det ju ändå bli fler... Fast de kommande ärren är mer än välkomna!

Och avslutningsvis gick jag och Augustin till min kusin för att beskåda det senaste nyförvärvet...

ÅÅÅhhhh!!! Det finns nog inget i hela världen som smittar som det!!!

Lilla Ebba, nio dagar... Det är en smitta som tas emot med stora famnen... =)

Jag blir religiös varje gång... Man kan ju sitta och titta på dessa små liven i timmar och bara förundras att det är möjligt...

Säger som min man sa när Beckasine hade kommit; Titta! Hon har till och med ådror i öronen!

DÅ fick man förklara, att alla kroppens delar behöver sin beskärda del av blodet...

Men det är ju samtidigt precis SÅ man menar; att det är så fantastiskt med ett nytt liv och att det kan bli sådär perfekt...

Med dessa tankar låter jag kvällen landa och samtidigt laddar jag upp för en schlagerkväll imorgon...

Natti mina (rosa)guld vänner!

Bara fjelat(för er som inte riktigt förstår nu så är det lika med att inte riktigt få saker ordentligt gjorda. Mitt och svärmors hemmasnack...)

Plockat undan och fixat tvätt...Jagat försäkringskassan...Mina favoriter just nu förresten... IDIOTER!!!

Ja men ni vet, lite av varje...

Eller vad säger jag?! Min MAN har fixat tvätten och JAG har plockat fram vad som skulle tvättas... Kanske just därför att det blev tolv(!??!) maskiner.... Har det flyttat in fler troll som jag inte vet om?

Så där har ni min afton... ; Vika tolv maskiner tvätt!

JA! Där satt den!!!

Nope, pratar INTE om OS...

Mina värden är äntligen på G! Utan anmärkningar hette det idag... Jo, man tackar! =)

Det passar ju bra för nu är det ju ENDAST 6 dagar kvar att njuta av...

Å ni kan tro att denna damen ska göra allt hon inte fått och kunnat hittills...

Träffa folk, åka buss, leka med snoriga ungar... JOdå, just name it!!! =)

Och när vi nu ändå är inne på saker som är på G.... Tjoho, min frissa...

Har ju sagt att jag varit helt inställd på detta(flinten) men... måste ju ändå säga att det känns smått klurigt att se bilder på sig själv idag där det inte såg helt ut som det brukar(Av någon märklig anledning tog Tobias bilder på mig ovanifrån när Augustin badade i badkaret idag för första gången. Han har alltså badat förr men dock inte där...)

I alla fall så såg jag ut som en gammal gube på hjässan....Hahahaaaaa!!!!!

Meeeen, jag tycker nog att rakapparaten får vänta en stund till...

Och då ska ni vara med så klart!!!

Och på tal om att vara med.....!!!

För er som inte vet hur en piccline ser ut ska nu få äran att vara med om detta...:

Jodå, mina vänner... Seåatte... Såhär läcker är man nuförtiden.

Detta ljuvliga lilla "rör" vandrar hela vägen bort till hjärtat mitt...

Läskigt när man tänker på det egentligen... För alltsom oftast så tänker man faktiskt inte så mycket på det...

Sådärja, detta om detta!

Nu ska jag gå och natta i sängen för en gångs skull och inte somna i soffan som jag har en tendens till att göra typ 6 kvällar av 7....

Tror att det är för att jag tror att jag är en vuxen quinna och kan bestämma själv när jag ska sova, men inte ens DET kan man råda över...  observera att detta har absolut ingenting med cancern att göra! Har helt enkelt inte förstått detta fenomen ännu, trots att man nu är över trettio...

Sov gott mina (rosa)guld-vänner!!!

Nu börjar den sakta men säkert att ta över allt..

Nästan så att man glömmer sjukdomen! Jag sa nästan!

Idag har verkligen varit en givande dag?!

Till 75an för att lägga om min piccline som numera har slingrat sig ut från tre centimeter till hela fyra och en halv...

Såklart! Min kropp vill inte ha sånt som inte ska vara där! Har sagt det förr... =)

Sen har jag försökt kurera mitt arma huvud som har dunkat extra mycket idag. Men det ät bara bra för då vet vi att det finns nåt där inne... Right?!

Tog mig samman och stapplade bort till min tandläkare som fixade min äckel-visdomstand, så gott han kunde för dagen.

Därefter var jag så modig att jag faktiskt gick och hämtade Beckasine på dagis ( Valentin är fortfarnade krasslig, därav bortfallet).

Sen fortsatte mitt huvud att dunka ännu värre och då säger jag bara; wig-wig-wiggy, wig-wig-wiggy...

Snart tar jag någonting helt annat, typ denna!

Eller varför inte den här?!

Tror att jag blir tokig.... Kan inte bli det man redan är, ...mmm, jag vet....

Tror inte heller att rött är riktigt rätt för denna damen...

Haha, men allt klär en skönhet... Hahaha!!!!! Ska hälsa det nästa gång jag ser en... MOahahahaaaaaa!!!!

Har förstått att de andra perukerna inte riktigt ger sig till känna på bilderna. Det är nämligen så att den med utväxt har lite mer så kallat Hollywood-svall än de andra... De är mer raka och även om man klipper upp dom så är de ju fortfarande raka.

Därför ger det mig huvudbry(Haha, fattar ni?! Huvudbry!!!! Superkul tyckte jag!).

Grrrrrrr....

Jaja, det ger väl sig så småningom.... fast jag kommer nog tjata på ett tag till...=)

Imorgon är det labbet som gäller... Vi jagar på efter mina vita blodplättar...

Sen är det nedräkning tills nästa fest...

Säga vad man vill, men lite nervöst är det ju alltid. Man vet ju trots allt inte hur man kommer att reagera till 100 procent. Bara för att det gick på ett sätt förra gången så behöver det inte ju inte vara samma nästa gång. Plus att det ska omdirigeras i eftermedicineringen... Så jaaa, lite nervös är man allt...

Ta hand om er mina (rosa)guld-vänner!!!

Mitt värde ligger på 0,6 som i normala fall ska ligga på åtminstone 1,5.

Det är ju bara för trist att vara fånge i sitt hem eftersom att man inte ska utsätta sig för andras baskelusker....

Annars låter det ju hela tiden; Du ska fortsätta att leva på som vanligt....

Jodåsåatt...

Jättelätt...

Får inte ens gå på en buss just nu...

Och nu när jag äntligen mår bra. Plus att nu är det snart bara en vecka kvar tills nästa fest...

Nog för att den ska bli annorlunda denna gången men jag kommer nog att bli i sängen ett par dagar...

Så man kan ju inte låta bli att tycka att det är lite surt att de förbaskade blodkropparna inte jobbar bättre...

Detta innebär att jag ska gå till labbet på onsdag IGEN för ytterligare en koll på de rackarna...

Snart ett eget VIP-bås...

Som om inte detta var nog så har en lagning i min visdomstand fullkomligen hoppat ur och resten av tanden spruckit(eller nåt...). Haha, nu ryker visdomen med... Trodde att det räckte med håret(som för övrigt aldrig vuxit snabbare och varit tjockare...)men inte då!

Känns inte helt okej där i alla fall!

Så endast för ett litet tandläkarbesök har det behövts ett par telefonsamtal med min läkare, samt ett direkt nummer som ska ringas under tiden jag är hos tandläkaren... Bara för mina vita blodkroppars skull...

Känns sunt?!?

MEN återigen; JAG SKA INTE KLAGA!!!!! För jag mår bra.

Kanske lite extra bra idag då jag fick brev från landet-långt-bort-i-stan-Amerikat...

Från en väninna som valde livet DÄR borta och som är otroligt saknad HÄR borta...

Mmmmm, glad som en speleman blev jag!!!

Tack Ninisen för alla dina värmande ord... Love U!!!

Imorgon är det alltså tandläkaren som gäller... Håll tummarna mina (rosa)guld-vänner!!!

Min fantastiske farfar Valentin och hans namne, min älskade son Valentins namnsdag...

Och även den förstnämndes föllsedag. Helt otroliga 86 år!!!!

Kommer inte riktigt ihåg om det var i somras eller förra men hur som helst så bestämde sig denna makalösa krutkarl att han ville äta lite gott på puben med sin kära syster...

Att hans syster bor i Höllviken och att det var den lokala puben Shakespeare det talades om, gjorde varken bu eller bä! Klart som spader att farfar sätter sig på cykeln och tar sig en tur till Höllan för lite god mat och umgänge!!!

Va?! Det hade väl vem som helst gjort!?!!!

Det är min farfar Valentin det!!!

Det är så det går till i mina familj. Så på det viset ska det även vara för denna här!! Ingen nedrans cancer ska stoppa denna Tokan inte!!!

För att återgå ytill dagens händelse, så får jag ju inte vara i närheten av folk jag inte är van vid och hos farfar skulle det ju firas, så en annan fick gå dit innan alla gästerna kom och gå när de började trilla in...

Partypooper...

Så då fick "festen" förtsätta hemmavid...

Frizza-festen då det vill säga...

Kan ju helt sonika inte bestämma mig för vilket hår som ska ersätta det gamla den dagen det händer...

Den "orangea" är tillbaka-lämnad...

Men återigen sitter jag med tre stycks och kvar ska endast finnas två....

HJÄLP!!!!!!!!

Alternativ #1

Alternativ #2

Kan inte bestämma mig om det är ok med utväxten....

Alternativ #3

Vad säger ni????

Jag kan bara inte bestämma mig.....

JAG?! Hon brukar minsann inte ha så svårt att ha en mening om allt annat annars...

Hmmnnn.....

Så denna gången mina kära vänner förlitar jag mig helt och hållet på ER!!!!!!!!

Hahaha!!

Imorgon har jag mycket att stå i så nu är det dags att krypa till kojs...

Ni VET om att ni är ( rosa )guld värda!!!!

Beckasine ska på Pirat-kalas och det donas pirater här hemma så det heter duga!!!

Det ska ju vara en flickpirat och det är ju inte alltid det som visas mest... Så vi har fått slå på nätet så att den lilla damen ska få SE med egna ögon vad det är som gäller när man ska vara FLICK-pirat....

Jodå, efter mångt och mycket så var det ju trots allt okej med blus under lillebrors piratjacka... Puh!

När nu detta är "överstökat" så är det bara att ladda upp inför kvällen; SCHLAGERFESTIVALEN!!!

Godis, Glitter och Glamour!!! Hade det varit som vanligt så hade det förekommit en del G(Ch)ampagne istället för det förstnämnda....

Den som väntar på nåt gott... (Får vänta tills efter sommaren tydligen...)Å det är ju inte alls speciellt lång tid....

PÅ med glitter och paljett-stassen, go vänner!!!! =)

Jag som mådde så bra och såg fram emot en mys-alla-hjärtans-helg...

Sköterskan ringde precis och sa att mina värden var kajko...

Blir till att ta hand om sig i helga och inte möta andras baskelusker...

Får göra nån fin-manövrering med kalaset i helgen... KOmma och gå innan alla andra. Kul?!

Precis det som är syftet med att ha kalas överhuvudtaget, eller hur?!

Skit också!!!

Äh, får se det positiva; Valentin fick stanna hemma fastän att han är sjuk för hans baskelusker är jag ju van vid...

Fick ju vara utan mina barn i veckan för att jag tvunget skulle "leka" grönsak så nu räcker det med att dela ut barn för en tid framöver. Man är ju liksom halv utan sin familj runt omkring sig....

Har i alla fall fått mina sista peruk till provning så nu är det verkligen mannekäng som gäller i helgen!

Kramen

Det var fullt upp...

Mirjam ( Casanovas dame ) blev hämtad...

Och nu gör det ont i själen! Inte bara hos mig utan hela familjen. Det första barnen sa imorse var; var är Mirjam-vovven?

Casanova går runt som katten kring het gröt....

Jaja, det reder sig väl det med! =)

HUr mår jag då?

JO, nu kan ni tro att denna damen har det bra! Så bra att jag till och med "glömde" att ta mina tabletter igår och jag vaknar ändå utan smärtor och mår prima!

Kanske har ja lite stickningar i armbågen efter alla mina spasmer men vad gör det!? Haha, lite spasmer har jag ju ändå haft lite då och då....

Jag är ju inte jätteglad för att ta en massa piller hela tiden. Om jag ändå måste vill jag gärna stanna upp någon gång och se efter om det verkligen behövs.

Och tydligen inte två gånger om dagen längre...

Vi får se vad dagen bringar!

Kanske pillerfri imorgon???

Haha, lagom till att det snart är dags för nästa coctail-fest...

Men nu gott folk är jag beredd!!! Har mina lugnande, Stesolid, vid min sida!!!

Plus att min läkare har LOVAT att lägga upp behandlingen annorlunda denna gången så att inte kroppen chockas lika mycket. Stackarn!

Läste i Expressen igår att de tabletterna som jag fick kramperna av, kan ge unga, friska människor stroke!!! De är fullkomligt livsfarliga!!!!!

Så vad med prickarna då??? Jodå, inga fler utbrott men det tar ju minst en månad innan man fått bukt med de man har införskaffat sig....

NU vill jag bara att håret ska falla för annars MÅSTE jag gå och få litta färg på det för nu ser man snart ut att tillhöra Zoo....

Och den där snygga Beckham-frillan som man en gång hade är numera svunna tider... Barret växer ju som ogräs! Ser nu ut som en knekt från 1600-talet a la pottfrissa! Hahahaaa!!!!

Hmmmm, vi får tänka på detta över helgen, mina vänner!

Ska försöka lägga upp nya bilder på perukerna som jag inte tyckte gav rätt ifrån sig sist...

Mina planer för dagen är det vanliga när mina vita blodkroppar jobbar på; Umas labb!

För att se efter så att jag är stark nog till att gå på alla kalas som är bokade i helgen...

Hmmppfff, skulle inte jag?!

Då återstår bara att önska alla mina rosaguld-vänner en riktigt härlig Fredag!

Nu så! NU mår jag sådär som man ska känna sig när man går på cellgifter. Vad jag menar är att det numera är stabilt. Jag känner att det händer saker i kroppen, smaklökarna är som bortblåsta och jag är sådär lagom trött...

MEN, nu ska jag verkligen inte klaga!!! Tvärtom!!!

Jag mår toppen i förhållande till igår. Idag har jag till och med kommit in i duschen, varit och hämtat barnen på dagis, handlat mat...

Ja men ni ser som jag kan! =)

Vet inte om ni vet om det men vi har ju haft finbesök av den fina Mirjam under ett par veckor och hon skulle egentligen hämtas idag, men hennes "mamma å pappa" fick förhinder och ingen är gladare än jag!!!

Denna goding har givit denna familj ett lugn som kanske inte alltid är det vi är mest kända för....

Vacker...

Ikväll tänker jag tok-njuta. Mina barn är hemma igen(Inte helt lämpligt att ha dom hemma och se på när mamma är grönsak...), Mirjam är fortfarande här och därmed är Casanova lugn och glad, min man är kvar(jag hade rymt...) och jag mår i stort sett kanon!!!

Så gott folk; Passa på och njut för ni vet inte vad som lurar bakom nästa hörna....

Ni är (rosa)guld värda.... =)

Min dag började som vanligt med mina "goda vänner" krämporna. För att bli av med dessa så fick jag ju Goda tabletter, Diklofenak...

Don't try it at home folks!!!

Plötsligt kändes det smått läskigt i hela kroppen; Det hela resulterade i hysteriska kramper och spasmer!!!

Herrregud,  ni skulle sett mig!

Som en liten darrande grönsak...

Otroligt obehagligt, är nog det minsta man kan säga om det.

Till och med min mun krampade. MIna händer såg ut som aliens hade tagit över min kropp. Till slut blev händerna blå som jag krampade!

Men då kom min goda vän Stesolid till undsättning!! (väldigt lugnande för er som inte vet...)

Och plötsligt släppte all värk, mina efterkänningar av kramperna försvann och inte fick jag fler attacker heller!

Så från och med nu är jag den nya Anna Nicole Smith...

Jag ger mig rätten att skoja om det eftersom jag vet att sannolikheten är minimal att jag skulle kunna hamna där eftersom att jag är livrädd för tabletter egentligen.

Detta vet min läkare också...

Trots att jag idag igen var tvungen att föra en pedagogisk dialog med henne... Hon vill påstå att mina attacker är för att jag är psykiskt stressad...

Jag vill påstå att jag BLIR psykiskt stressad AV dom...

Så det är nog bäst att vi kopplar in en kurator...

Känns nästan som att man blir tvångsintagen...

Men jag välkomnar denna kurator så att jag kan motbevisa att jag är helt okej i knoppen!

(Jajaa, nästan i alla fall...Hahahaaa!!!)

Lovade igår att vias solstrålarna i mitt liv...

Så varsägoda och njut av de finaste i världen, gott folk!! =)

Här har ni en Prins Valentin, Beckasine och det där sista var bara nån som dök upp när vi tog bilden...

En mini-Augustin och en stolt storasyster....

Prinsarna av prinsar...

... å Slottstadens Casanova...

Tror nog helt ärligt att det där med att "resa till Himlen" inte riktigt förekommit i detta huvudet mer än svischat förbi när jag fick beskedet...

Kanske otroligt naivt... Eller bara bevis på lite jävlar-anamma!!!

Vet inte. Och helt ärligt bryr jag mig inte heller.

Det ligger liksom alldeles för långt bort. Oddsen hette ju trots allt; GODA....

För om jag skulle gå och tänka på döden dagarna i ända, då hade jag inte orkat se framåt över huvudtaget.

Det finns liksom bara inte. Jag måste ju vara här och ta hand om mina barn. Det fanns ju/väl en mening med att dom kom till. Jag skulle ju vara mamma.

(Det smått komiska i den bilden är ju att jag och min man fick diagnosen Ni-kan-inte-få-"egna"-barn-dignosen...

Se hur det gick...) Därför måste det finnas en mening med allt det här. Det måste...

Litar som sagt inte helt på den svenska läkarkåren...

TYvärr kan min inställning lysa igenom...

Samtalen med läkare kan ibland bli smått märkliga då jag inte anser att de sköter sina jobb.

Jag berättar hur jag mår och vill ha en diagnos plus en behandlingsjournal.

Vad jag får är; HUr mår du? Detta har vi sett förr! Ingenting att oroa sig för! Vi får ta lite tester...

Du förstår Cecilia, Att alla är olika.

Precis! Alla är vi olika och jag känner min kropp allra bäst! Å tack å lov för det, för det var så jag märkte min cancer i tid!

Jag bryr mig inte om att andra har ett tryck över bröstet som gör att dom inte kan andas. Nu är det JAG som inte kan andas och det är det enda viktiga för mig! Och för mig känns det inte helt naturligt... Gissa varför?! =)

Folk har dött förr med hur bra värden i kroppen som helst!

Man kan få en allergisk reaktion när man pumpar kroppen full med skit!

Ta mina utslag till exempel; Som hudterapeut vet jag hur man ska jobba bort dessa men så fort läkaren ser dom så;Tyvärr kan du inte ta tabletter mot dessa nu...

Tror fanken det! Det är ju på grund av att jag tar tabletter som jag ser ut sån! Ska jag ta tabletter för att jag tar tabletter?

Jahapp, tydligen...

För jag måste ta tabletter mot smärtorna och för att jag inte ska få magsmärtor så ska jag ta en pilla för det...

MEN prickarna reder jag ut på MITT eget sätt!!! (Kallas för kortison-reaktion by the way...)

Vågar inte ens visa bilder för då kommer vinterkräket till er... Ser inte klokt ut!!!

Men lite gott har dagen bringat; Smärtorna försvann en liten stund i alla fall. Så det är väl bara att knapra i sig de små rackarna...

Gubben min tyckte att det var trevligt att se mina ögon igen (Tro det eller ej!). Innan har det bara varit små svarta streck som lyst av obehag... Ingen kärlek där inte...

Men nu så!

(Har försökt att lägga upp lite bilder på min strålande familj som ger mig styrka i denna misär men det ville inte sig riktigt så vi gör ett nytt försök imorgon go vänner!)

Natti...

Missa inte detta!!!

Det sades att det värsta var upp till tre-fyra dagar efter behandlingen...

Dom ljög...

Jag har en sån värk i kroppen att jag inte kan andas!

Och den vandrar...

När man tror att det lättar på ett ställe, jahapp, då sätter det på ett annat och gör sig verkligen hörd!!

Huga mig så jädrans ont det gör! Det som är mest obehagligt är att det sitter mest i bröstkorgen och med tanke på att Herceptinet är farligt för hjärtat så är ju detta lite skrämmande...

Inte ens värktabletter hjälper längre!

Plus att jag verkar ha fått en allergisk reaktion...

Ser ut som om jag har fått röda hund....

Självklart kliar och svider dessa rackare så in i norden!!!

Det var detta som jag oroade mig för innan starten och nu är jag där...

Vill inte få en massa permanenta biverkningar som jag VET att man gärna får när man slår ut hela systemet(Dom får säga vad dom vill men mig lurar man inte!) Det brukar låta; Jaja, men det är bara tillfälligt...

Återigen; I know this body...

Nu väntar jag bara på att klockan ska slå nio så att jag kan ringa min sköterska...

Och med tanke på hur jag ser ut så VET jag också att det är bara att ta sig till Umas och visa upp sig så att de får se hur "fina" alla mina prickar är...

SÅ klart är mina värden också ganska relevanta....

(Nämnde jag att min man och Augustin varit sjuka, av diverse slag, i helgen??!!)

En riktigt skön och avkopplande helg har det varit... INTE!!!

Ser däremot fram emot en skön, icke-ont, icke-kliande, avkopplande vecka...

Önska mig Lycka Till!!!

HAr inte riktigt förstått vad felet har varit men nu så!

Har haft ont i huvudet så in i norden men eftersom att jag ALDRIG har detta fenomen så vet jag inte riktigt vad detta går ut på...

Uppenbarligen finns det även fyrverkeri-pina...

Detta är när det smattrar i ögonen så att man inte kan öppna dom!

Och jag som trodde att jag var trött... Kanske kom det med i det paketet men inte fattade denne svensken det!

Imorse när jag vaknade(eller försökte öppna ögonen...) så gick det helt enkelt inte! Och inte var det ljuvliga serenader som kom ut ur denna mun.

Oh herregud så ont det gjorde! MEn ett telefonsamtal senare med informationen att Ibumetin är det rätta för dig så började det att lätta...

Blir bara så galet orolig att det ska fortsätta såhär i ett halvår. Ibland sprider sig paniken i en och det känns som att ingenting i världen kan få en att gå igenom detta!

Man blir ju som ett kolli!

Har försökt att förklara känslan här hemma som att man är så bakis att man inte kan stå upp. Ide'n är ju då att få i sig ordentligt med vätska och massor av salt och gärna lite socker så är man strax på benen igen...

Men även om man gör allt detta så ger det sig liksom inte...

Varje dag är som "Måndag-hela-veckan". Det är samma sak varje dag och då är det inte konstigt att man har lite panik-länslor som dyker upp då och då...

För att inte tala om precis det man trycker i sig när man är "bakis"...

När jag vägde in mig på Umas så var jag på väg åt rätt håll igen, efter tre barn på fyra år. Men det kan jag ju tokglömma nu... Inte banta nu! Hahah!! JAG? BANTA? Näe, men orka gå ner till gymmet och röra på sig kanske?!

Inte det som står på första plats när man är bakis...

Öh! Uppryckning fröken Åberg!!! In i ledet!!!

Nu reder vi detta!!!

Jag är fortfarande vaken... =)

Och pigg... Och har varit ute...

OCH har hämtat mina barn vid dagis(pappa intog rollen som påklädare inomhus men jag höll ställningarna utanför!).

OCH varit med hundarna i rastgården!!!

Jodå så att; Kanske till och med hinner äta innan jag somnar i afton?

Men faktum är att det känns som att jag börjar närmar mig verkligheten igen...

Ahhh...

Det är helt crazy!!!

Det är totalt absurt!

Det är bara att ge efter....

Igår somnade jag innan barnen...

Piggt!

Är redan trött på att vara trött... Får verkligen hoppas att detta inte håller i sig alltför länge... Vet inte om det är inbillning men på dagtid känns det som att det är på väg bortåt... Det kommer på kvällen...

Säger bara; Red Bull; Ger dig vingar!!! =)

Sen var det ju det där med maten...

Aptiten är det absolut inget fel på. Absolut inte! Men som det smakar...

Ni vet när man brännt sig på sitt Te'  och det tar en stund innan man kan fortsätta dricka sitt goda Te' ...

Mmmm, det är bara det, att mitt fortsätter...

Det får gå ändå!

Som sagt; Jag mår inte illa!!!!!

Så detta är väl ändå det minsta man kan önska sig ur en sådan här situation!

Men jag ska nog komma igen!!

Tycker bara att det är lite tråkigt att jag knappt sett mina barn de sista dagarna för att jag hellre sover...

Eller, rättare sagt, mina ögon vill vila. INTE JAG!

Äh, nu får det bli ändring här!

Ha, säger jag nu ja....

Vänta ett par timmar så ser vi vad jag har att säga då!

Hörs igen...

Hela dagen har gått i "fixarens" tecken...

Till och med klockan halv fem...

Ååå, godnatt!! =)

Hahaha!!! Det roliga var att kroppen var fortfarande ultra-laddad för gymmet men mina stackars ögon ville bara läsa en god bok och vila sig en liten stund...

Det är nästan rekomenderbart. It´s a funny feeling...

Men så till slut gav kropparackarn vika för en liten Power-nap;

Jodå! Halv nio ville den passa på att stiga upp igen...

Nu känns det väl ändå helt Ok igen måste jag få säga...

Jag som ALDRIG kan gå och lägga mig dagtid, blir fysiskt sjuk av det, typ migrän, men inte idag...

Kanske är det på grund av alla miljoner märkliga ämnen som just nu far runt i en, vad tror ni?

Det enda som är lite oroande är den förbaskade Picclinen som inte riktigt vill sig; Det är helt ok att den trevar sig ut från sina nu tre cm utanför kroppen, till och med sju(?!) cm. Än så länge har den bara "sträckt" sig en halv cm.

Helt ok! Men såret sköter sig inte och det är inte bra.

Så det är bara att vända in till "favorit-haket" imorgon igen... =)

Men återigen, inget illamående och det är jag så otroligt tacksam över!

NU är det ju så att ikväll är det sista festen med det gänget(kortisonet) för den här gången, så från och med imorgon ska kroppen reda ut illamåendet själv...

MEEEEN, kom igen gott folk...! Tror ni inte att jag fixat det för mig?! Anti-kräk-piller ligger nu och väntar på att intagas innan jag ens stigit upp ur sängen imorgonbitti... Hahaa!!!

Jodå..., så att..., om-sig-och-kring-sig är hon!

Tänkte hålla en liten konferens med mina blå om att vi ska försöka se en film tillsammans...?

Hörs imorrn!

Å hörrni;

Ni är (rosa)guld värda...=)

Var det "bara" det här???

Skulle man inte känna hur varenda droppe gift trängde genom blod och märg?

Skulle man inte ligga som en grönksak och hulka?

Skulle man inte må dåligt?

Alltså helt ärligt?

Här ser ni en bild precis när allting håller på att råddas inför att baren till min första coctail öppnas...

Nervös? Jamen, litta!!!

Herregud, höll nästan på att hoppa ur brallorna och springa...

Men samtidigt satt ju en liten fan på axeln och knackade...

Man lider ju av en småstörd nyfikenhet åxå... =)

Fick en ny sköterska idag. Bra men jag saknade min Lotta lite måste jag tillstå... Men Lotta är ju egentligen en forsknings-sköterska och egentligen bara till låns för mig... Men de är helt fantastiska på onkologen, allihop!

Och DET gott folk tillhör INTE vanligheterna att jag berömmer den svenska sjukvården...

Det råder faktiskt en fantastisk, lätt festlig stäming där. Inte alls cancer, sjukdom och elände. Till och med de gamla som ligger där är hur festliga som helst. Inte alls som jag väntat mig!

Den första coctailen jag fick heter Herceptin och kan vara lite sisådär för hjärtat så det är därför jag varit på övervakning hela dagen(Min man tycker nog att jag borde göra detta lite oftare, övervakas alltså!).

Efter lunch var det dax för den "Riktiga" Lördagsdrinken... Taxophere... Det är den som man kan få det där  ni-vet-vad-jag-menar-för-nåt-va?!

Men nä, inte nåt...

Hade ingen nämnt nåt om illamående, så hade jag inte ägnat en tanke på det!

Då kan man ju börja undra varför det skrivs i alla bloggar om hur dåligt man mår. Har inte läst en enda där det står att det var över förväntan.

Nu är det ju så att jag går på enorma mängder kortison som även tar bort illamåendet och dessa ska endast tages imorgon åxå sen fär jag ta tlll nästa artilleri anti-illa-piller.

Då kan det ju hända att det kryper på en... Men det känns ju mer hanterbart än att attack-hulka dagarn i ända!

MEN vad jag ville ha sagt var att när jag kom in efter lunch(Hör ni; Bara det att jag Kunde äta lunch. Vem kunde anat?!) så satt det en tjej i sängen bredvid som var min cirka-ålder som hade fransar och bryn kvar, wig visst, men mejkad till tänderna och bokat fest-resa till Stockholm på Måndag. Och detta var hennes näst-sista coctail!

Förstår ni vilken kick kvinnan var?!

Om jag bara kommer att må hälften av hur hon har mått så är jag mer än nöjd!!!

Men det är klart att jag känner att kroppen är pumpad med medikamenter... Litta sliten är man nog ändå efter dagens alla intryck... Så jag ligger i viloläge och blir uppassad... PRECIS som det ska vara...

Så jag drar en lättnadens suck...

Kramen till er alla där ute... Ni är (rosa-)guld värda...

So far, so good...

Jag vet inte om det är kortisonet eller om det är mitt under; Sköterskan Lotta som gör att det just nu känns OK?

Har i och för sig knaprat i mig hela 24 styck piller nu och de har bra effekt på denna damen som blir väldigt uppåt och städglad(till min mans stora glädje! MEN han får fortfarande tvätta! Haha!)!!!

Har också blivit informerad om att det är anti-kräk-effekt i kortison, så jag stoppar gärna i mig dessa!! Kan ta hela burken om det skulle behövas! =)

MEN min Lotta, min LOtta!!!...

Kan själv tycka att det är lite små-patetiskt när folk prisar sina läkare och dylikt för det är ju liksom deras jobb(Va fan ska dom göra? "Nä, idag vill jag inte bota nån. Och speciellt INTE DIG!!" HAr sällan hört om detta fenomen i alla fall...)

Men sen finns det ju faktiskt vissa som verkligen ger sig hän och ger det där lilla extra... (Sen att kvinnan har en karma som bara ger en lugn och frid OCH att hon bara vet när hon ska säga de där rätta sakerna)

Sen att hon faktiskt är en av få i den den branschen som duttar på sig liittta mejk-upp innan hon går till jubb, gör ju inte saken sämre...

Så tycker jag, ytligt eller ej!

Det låter Nästan som att jag har en liten små-förälskelse på gång och ja, strax intill i alla fall!!! =)

Ovanpå allt detta så har jag ju alla goa vänner som verkligen vet hur man ska lyftas! (Då menar jag inte att det är mest syndast om mig i HELA världen, utan snarare att man kan få fokusera på nåt annat en stund eller att få en mening som ger en ett helt nytt sätt att se på saken.)

Som idag var det en väninna som påminde mig om att ALLT jag pratat om, var kräkeriet, som jag har en hysterisk fobi för...

Vilket gav; Tänk om du hade haft dödsångest-attacker istället? Som är betydligt vanligare än min kräkfobi( samt kanske mer sunt???)

Alldeles sant!!

Faktum är att det har varit relativt korta stunder jag har varit i den världen. De finns. Men de är förhållande få.

Så nu gott folk är det igen återvändo. Imorgon smäller det! Antingen jag vill eller ej. Då får jag svar på allt det där läskiga om hur jag kommer att må, kräkeri eller ej.

Men hörrni, ni kan väl hålla tummarna för att jag ska slippa det där-Nä,nu-ska-jag-inte-säga-det-där-ordet-nåt-

-mer....

Ta hand om er!