rosaguld

Long time....

Det har varit helt annorlunda denna gången...

Denna gången har jag inte mått lika illa, snarare har det varit mer som att jag bara MÅSTE sova ruset av mig...

Inte som att jag har varit på den typen av fest och galej som jag brukade gå på utan snarare en typ 70-talsrus om ni fattar...

Men nu så...

Nu börjar jag kunna se och tänka igen...

Men självklart ska ni få mina bilder från min allra sista coctail...

(Lovade ju att bjussa på litta humor... Så nu får ni se damen iförd skitkassa fransar och till det; INGA underfransar...

Hahaha!!! Ser ju redan helt väck ut och det är ju inte alldeles galet för jag har petat i mig litta lugnande som alltiiiiid...)

Pssst... Ser ni mina favoriter bakom ryggen.... Har fortfarande svårt att se dom utan att illamåendet slår till

Här kommer de sista dropparna in i kropparackarn...

...och här är slangen som givit mig alla dessa "festligheter"...

Förstå att denna har legat nästan hela vägen in i mitt hjärta i hur många månader som helst!!!

Bläääärk!!!

Måtte man slippa detta fler gånger...

Sist men ABSOLUT INTE MINST; MIn fantastiska sköterska Ingela!!!! Sicken fjälla!!!!! Den bästa!!!

...HOn ville inte alls vara med på bild men det bryr jag inte mig det minsta om!!!

Det är lite som en förälskelse...; Man vill visa upp den för hela världen!!!! HOn har verkligen gjort ett toppenjobb!!!

Det är inte alltid så lätt att vistas i Fröken Åbergs lupplampa...

Well, well, nu är det över och nu är det dags för nästa fas; Strålning plus att Herceptinet ska tas i "endast 17 gånger till"...

Men det är välla det minsta....

För stunden är mina farhägor minst sagt ytliga i sammanhanget men dock ack så viktiga(i alla fall för mig...)

Min peruk är galet tung, så nu när det är lite varmare och denna damen har svallningar(som man får när man går igenom detta) så fäster inte tejpen vilket i sin tur ger mig om möjligt ett ännu högre pannparti än vad som fanns där tidigare.... Perelli släng dig i väggen!!!!

Så jag måste ha en ny och tyvärr har jag försatt mina chanser där då man får två och därmed basta! Och av ren princip tänker jag inte stå för en jädrans peruk själv!!!

Jaga, jaga, jaga...

För att avsluta någotsädår i positiv anda så giver jag er en bild på den sköna Prins Augustin som nyss blivit bjuden på glass av Prins Valentin den äldre...

Ser fram emot en varm sommar med mycket glass och RIKTIGA coctails...

Natti Natti mina (rosa)guld-vänner...

Men har bakat en sockerkaka för det minns jag att jag hade ett jättesug efter sist jag fick behandling...

Har också inhandlat lösfransar för den nedre raden... De övre hade jag redan så klart!

( De finns väl i varje kvinnas necessär?!?)

Eller hur Carro(svägerskan...)?! Hahahaaa!!!!!

Ska försöka dona med underfransarna imorgon innan jag tar min sista shot... Så det blir litta bilder mina vänner...

Om inte annat så ett gott skratt(och ett gott skratt förlänger livet och det om nåt vill man ju verkligen bjuda på)HAhahaha!!!

Jag har i alla fall mina bryn kvar och det är det jag har önskat mig...Allt annat kan man fixa så det ser någorlunda okej ut men när brynen åker ser man inge kul ut längre...

Ska inte säga för mycket för det kan gå snabbt och vem vet vad morgondagens coctail kommer att bjuda på om tre veckor?! (det är då håret faller av)

För övrigt har jag en piccline som kliar så mycket att jag snart hoppar ur brallorna... Men håll ut Cessie, mindre än en dag kvar...

Kommer säkert att kännas konstigt att bara bli utsläppt i det fria och inte få fler behandlingar... Man har liksom vant sig vid detta nu...

Hur man nu kan göra det?!?

Det är ju samtidigt en trygghet att gå dit och veta att det blir gjort något åt situationen...  Har man nu verkligen gjort allt man kan(för denna gången)? Kvar återstår ju både Herceptin i ett halvår samt strålning i fem veckor, dagligen...

Kommer att bli självlysande!!! Men det blir bra när det kommer härliga, ljumma sommarkvällar för då behöver man inte tända ljus på kvällskvisten för jag kommer att lysa upp hela kvarteret ändå... Haahahahaa!!!!

Ikväll är det för övrigt något av en sorgestund då mitt favoritprogram gått i graven... R I P   S H F!!!!!!!!!!

Hoppas på en uppföljning så klart... ;)

Kanske min kära väninna over there kan ge lite stjärnglans nästa gång?!

Ge mig ett par år så är Cessie den nya Saperstein!!!

Med dessa ord avslutar vi kvällens inlägg...

Natt Natti mina (rosa)guld-vänner... ;)

För första gången på väääääääldans lång tid känns det som att jag är gamla Cecilia igen!!!!!

Ni vet, sådär på gång liksom!

Får saker gjorda och glömmer minimalt med saker... ;)

Har haft en fantastisk helg med min familj som jag nog utan att varken fråga eller titta efter, kan säga på rak arm vad vi gjort!!! Mmmmmmm, jag vet! Duktigt!!!

Torsdagen bjöd ju på festligheter på Gentlemannadagen(Jägersro)... Herr Saade fick endast lyssnas på, då vi med nöd och näppe hann dit då folk hade vallfärdats som om sista dagen var kommen...

(Till kvinnor som bor över Atlanten och som INTE vet vad  en viss Herr Saade är för något kan jag berätta att han var det bidraget som skulle skickas till Eurovision Grand Prix, anser vi...) Både Beckasine och Valentin går och lallar på "Manboy" dagarna långa...

Istället hann vi med lite karuseller...

De första "vanliga" barnkarusellerna gick välla bra...

Men sen fick min man med sig båda barnen till spöktunneln....

Och av någon märklig anledning så fick inte guben plats bredvid(som han gjort på de andra karusellerna) så då ansåg han att det gick alldeles utmärkt att låta dessa två BARN att åka själva... 2 och ett halvt år respektive 5 år!

Kan tilläggas att hans fru(det vill säga jag...) inte var helt nöjd och jag vet inte i ärlighetens namn hur jag kunde gå med på det, men för stunden kan jag bara skylla på Guppy-tänket, för helt plötsligt ser jag bara mina barn fara iväg i den skruttiga vagnen in i nåt märkligt gap av nåt monster av värsta slaget...

Det är inget glädjetjut ni skådar... Just i detta ögonblick vet jag inte som mor om jag ska kasta mig in i gapet själv och hämta honom eller om jag hinner klättra upp och fånga upp honom innan han åker in i nästa gap...

Detta vart resultatet...

Tro det eller ej men det gick ganska fort över och det pratas fortfarande om att dom gärna åker karusell igen men inte den läskiga...

Vi avdramatiserande det hela med lite ponnyridning...

Självklart ville Loppan inte sitta PÅ en häst när det gavs möjlighet att avnjuta en tur bakåtlutad och avkopplad...

Men Valle ville bestämt upp på hästryggen! (Anar mig till lite Jocky-tendenser...)

Och här ser ni den stolta modern...

...och kan ni tänka er; Bara detta på Torsdagen!!!

Sen vart det(vad jag trodde då) en sista omläggning av min piccline på Fredagen för att sen dra norrut till Svärmor och Svärfar... Alltid lika trevligt!!!! Hade man fått önska vilka som helst så hade jag valt just precis dom!!

Lördagen hade bestämt att bjuda på höstväder så då gör man just precis det man gör på hösten; Ingenting!

Förutom att lägga om picclinen då det vill säga för jag jade återigen fått en allergisk reaktion så jag hade kliat av mig det under natten... Inte helt okej eftersom att den går direkt nästan hela vägen till hjärtat...

För att inte tala om Söndagen som man nästan kunde tro var första advent; Iskallt och inte alls inbjudande att ta sig för allt för mycket... Gjort klart för Loppans resa imorgon( Matsäck bland annat...) har vi ju så klart gjort... Hon är totalt uppe på moln, tror att vi har att göra med en liten äventyrare...Undras vem hon kan brås på?!? ;)

Och imorgon ska jag lämna blodprov för sista gången inför coctailen på Tisdag...

Wish me luck... Är inte mina värden bra så blir det inget... Haha!!! Fattas bara! Brukar ju vara så att när jag mår bra så brukar mina värden vara kajko...

Så håll tummarna mina (rosa)guld-vänner...

Tills dess... Natt Natti...;)

Hade tid hos kuratorn imorse och trodde i min enfald att jag skulle kunna tralla upp på 75an och få min piccline omlagd...

Långnäsa på mig!

Det blev till att ringa runt när jag kom hem istället... Men det hela slutade med att jag fick en tid på 75an i alla fall, på Fredag dock...

Hos kuratorn gick det bättre, jag bestämde mig för att inte åka till Lydiagården... Ett cancer-rekreationsställe....

Känns inte som att det skulle passa mig trots allt... Älta cancer all over again...

Nä, nu är det nya tag och jag vill helst av allt slippa höra/se/känna, you name it, någon form av cancer!!!!!

Är dock lite smånervös inför nästa vecka då det inte känns som att min feber vill ge med sig...

Vill bara att all form av sjukdom ska vara borta nu....; illamående, näsblåsor, näsblod, förkylning, halsvirus, öroninflammation, tandvärk, piccline-eksem, fetma, håravfall, epilepsi-anfall, reaktionsakne, koncentrationsproblem, värk, guppy-tänk, demoner och allt annat mög man skaffat sig under tidens gång...

Den torra hyn är väl inte heller helt smickrande, man ser ut som 75 nuförtiden...

Meeeen det ska ju vara för en god sak skull..... Kan ju kännas lite tveksamt vissa gånger när man kryper omkring här hemma...

Tur att man har lite andra saker att fokusera på då...

Beckasine ska på det årilga lägret med dagis!

Här har det planerats, packats och donats...

Så på Måndag åker Snoffsan iväg och kommer hem igen på Torsdag... Hon tycker att det är alldeles för lång tid tills Mändag...

Ska se om vi kan underhålla henne och resten av barnaskaran en bit på vägen tills dess...

Imorgon bjuds det på en viss Herr Saade....

Och nu mina (rosa)guls-vänner...

Bjuds det på konserveringstid...

Natti Natti...

F'låt....;)

Vissa stunder känner jag att jag inte alls behöver en blogg om mitt "cancerliv" för jag har ju inget av det där...

Sen i nästa stund när jag råkat se mig själv i spegeln så inser jag att så är visst fallet...

(Har äntligen "vågat" ta av mig min granna 20-talsmössa i hemmet! Absolut inte utanför! Där går jag inte ens utan peruk!)

Men för stunden känner jag att jag kommer längre och längre ifrån det...

...Säger jag nu ja?!....

För bara ett par dagar sedan undrade jag hur i hela fridens jag skulle klara den sista coctailen?!?

Jag fullkomligen kröp här hemma...

Anar mig till att det är mina förkylningar som hemsöker mig, som gör att det blir en smula överansträngt...

För att krydda till det hela så har jag ju som vissa vet en visdomstand som gör minst sagt ont...

Eller inte riktigt tanden i sig utan mer tandköttet...

(För alla känsliga; Sluta här! Hahaaa!!)

Min tandläkare har borrat bort en tredjedel av tanden så därmed tror tandköttet att nu ska det läkas och börjar växa över...

Det är ju bara det att tanden är kvar och nu ligger alltså tandköttet ÖVER tanden, vilket då inte är så behagligt...

Snacka om utlämnande?! ;)

Denna gången pockar jag på tyck-synd-om-mig-poäng.... Lilla mig....

För peppar. peppar....Ikväll börjar jag känna att allt släpper.... Värken i munnen börjar avta(antibiotika...), slipper snart att läsa texten på TV'n=hörseln tillbaka(antibiotika...), illamåendet är borta(jajemen, goa piller har hjälpt mig där med...), så det är ju perfekt!!! Då är allt som det ska i en vecke till, sen kör vi den SISTA DRINKEN PÅ 75AN mina vänner!!!!!!!!!!!

Håll nu tummarna att jag håller mig frisk och att tanden slutar spöka, annars hotar läkaren med att skjuta upp behandlingen....

NEEEEEEEEEEEEEJ, passar inte!!!!!

(en rolig historia det där med "Passar Inte"; Va på ett Thai-hak och skulle beställa och som vanligt vill jag ha det på mitt sätt, men varenda gång jag frågade om en maträtt så som jag ville ha den så blev svaret; Passa inte!!!! Självklart PASSA ingenting eftersom att allt redan var "Good2Go"....)

Tro det eller ej men jag beställde faktiskt något som fanns på menyn som PASSADE.....

Hahah!!! Nog om detta...

Har faktiskt haft fullt upp, trots mitt "pigga och glada fejs".... NOOOOOOT!!!!

Loppan har ju haft fest i dagarna tre! Precis som en riktig prinsessa ska firas... Jodå seåatt...

Helgen avslutades med maskerad-kalas för de närmsta vännerna...

Tolv av världens goaste och finaste ungar spenderade jag min Söndag med... Det var ljuvligt, men litta pömsig blev jag allt...

Beckasine hade önskat sig Tingeling-tema...

...och Valle var Superman..

.

...men inte hela vägen...

Observera att det INTE är vi utan Valle själv som önskat sig detta...

Sen löpte han amok med fe-staven för att göra det hela lite festligare...

Sen var det ju favoriterna igår; S H F!!!!!!!!

Fru Montazami gjorde det igen; Fishlegs?!? Hahahhaaaaaaa!!!!!!!!

Snacka om att muntra upp!!!!!

Och när vi ändå pratar på Montazami-språk...;

Denna damen behöver sin konserveringstid...

Ska försöka bättra mig med mina inlägg, men för nu mina (rosa)guld-vänner...

Natti Natti...

Har ju inte varit direkt flitig med inlägg på sistone men har helt enkelt knappt haft ork att pilla mig i naveln...

Och igår kväll kom svaret varför... Frös som tusan och mådde pi och blä(ovanligt nuförtiden, va?!?)

Så jag kröp in i sängen och somnade med allt som fanns att ta på sig och mer därtill...

Vill tillägga att vänsterörat kändes som om jag fått en smocka på...

Som tur var så var jag så trött inatt att jah inte orkade reagera när örat small till och allt som funnits inuti fullkomligen forsade ut... Men herregud!!! Måste vara lite inifrån huvudet också, för var annars kommer allt ifrån?!?

Så svaret är alltså; öroninflammation...

Tror snart att jag har provat allt inom sjukdomar under denna tiden...

Därför gjorde jag som jag blivit tillsagd; Vid feber eller annat obehagligt tillstånd ringer man 75an...

Sen såg proceduren ut som vanligt;

Labbet....

Upp till 75an och vänta....och vänta....och vänta.....

Det enda som var annorlunda idag var att under tiden jag väntade så var det någon som fick en allergisk reaktion, förmodligen mot Herceptinet som är det man får under övervakning, just på grund utav om sådana här saker infträffar...

Sjukt obehagligt att vara där just då kan jag säga....

Nåväl efter all väntan fick jag beskedet att mina värden såg bra ut, vilket egentligen fick mig att verkligen börja undra.... Hur i hela fridens kan mina värden se så bra ut när jag mår hund?!?

Men jag slapp sprutan!!! MAn får en spruta om värdena är för dåliga och den ska tydligen kännas "lite" grann...

Men örat ska kollas upp så det skall ske imorgon på vårdcentalen...

Annars har dagen varit trevlig! Loppan fyller ju fem idag så det har sjungits och öppnats paketer och grejats!

Goa (rosa)guld-vänner...

That's all for today...

Natti Natti

Har inte ens kunnat titta på denna sida utan att må illa...

Har under dessa dagar allvarligt funderat på att hoppa den sista för att jag inte trott att jag klarar mer nu...

Nu är det väl under kontroll men jag mår FORTFARANDE illa då och då...

Inte klokt alltså!!!

Men nu bara måste jag ta mig i kragen då det nalkas 5-årskalas till helgen... Inte bara det, utan maskerad-kalas!!! ;)

Och bara gudarna vet hur denna damen ska greja detta....

Men den stora dagen är ju redan på Onsdag(Lilldamen föddes 050505...)

Så det är mycket att stå i just nu... Speciellt om man tycker post och bank samma vecka är rent för mycket!!! Det ät det läget vi pratar om nu...

Å på tal om läget just nu; S H F!!! Hollywood-tiiiiiiid!!!!!

Tills nästa gång mina (rosa)guld-vänner...

Natti Natti...